mammabecca

Ännu en dag igen, ja vaknar upp med tystnaden o står där lika vilsen som ett barn.

Som en våg kommer saknaden o den sköljer över mig, i samma stund ser ja sanningen ja ska leva utan dig.

 

Det e inte regn som faller, finns inga spår i snön som leder hit, ett hus bebott av tomhet av hjärtat de fattas det en bit.

Det e inte regn som faller en kylig vind som söker sig hit in få se hur mina tårar fryser till is på min kind.

 

Ja minns den morgonen, när vi två gick i sommaräng, o du sa att det här har inget slut.

En annan dag o en annan jag står vid fönstret o ser ut.

 

Det e inte regn som faller, finns inga spår i snön som leder hit, ett hus bebott av tomhet av hjärtat de fattas det en bit.

Det e inte regn som faller, en kylig vind som söker sig hit in, få se hur mina tårar fryser till is på min kind.

Det e inte regn som faller, finns inga spår i snön som leder hit, ett hus bebott av tomhet av hjärtat de fattas det en bit.

Det e inte regn som faller, här blir de aldrig sommar någonsin fast ja hör fåglar sjunga vet ja snabbt att den e min.

Du e allt ja någonsin önskat

Du e allt ja någonsin Drömt

Du e den som får mig att minnas, alla drömmar ja har glömt

Du e den som får mig hoppas

Du e den som får mig le, All min kärlek får du bära hela livet vill ja ge

 

För du e där när ingen ser mig

Du e där när stormen yr

Du e där när natten skrämmer

Du e där när dagen gryr

O ja vill alltid ha dig nära, när som åren läggs till år.

O va livet vill oss lära att framtiden e vår

När som klockorna har stannat, o tiden tycks stå still

Om man inte vågar säga, de man längst i hjärtat vill

Då ska vi ta varandras händer, då ska vi minnas denna dag

O förstå vad som händer, e de alltid du o ja

 

Du e allt ja någonsin har önskat

Du e allt ja någonsin Drömt

Du e den som får mig att minnas alla drömmar ja har glömt

Du e den som får mig hoppas

Du e den som får mig att le

All min kärlek får du bära all min längtan vill ja ge

Ja all min kärlek får du bära hela livet vill ja ge

Idag kom dagen då de va dags för min älskade vän L att låta sin hund somna in efter en tids sjukdom. Är glad över att L frågade mig om jag ville följa med henne i denna jobbiga stund. Att ja fick dela den sista stunden i hennes liv. Många minnen finns det och kommer alltid finnas.. Vila i fred älskade Pandora!! Vi saknar dig!! Vet att du har det bra där uppe och att du ej mer lider..

Over and out
Becca

Finns en kille som jag gillar mer o mer för varje gång ja ser honom. Men vågar inte säga det ifall ja skrämmer iväg honom.. Känns som han kom till mig av en andledning att han just kom nu. Testa mitt tålamod till tusen märker ja.. Vill inget annat än att vara vid han sida var dag. Vakna upp tillsammans med honom. Allt de där som var dag har att ge. Han har fått mig att tro på mig själv o tycka om mig själv som igen annan fått.. Låten med Per Gessle - Tycker om när du tar på mig. Stämmer så bra.. Pirrar till i hela kroppen när han tar på mig om bara så en kram eller en smekning på armen.. Åååå dett agör mig galen helt enkelt.. Vet att de e bättre o skynda långsamt men o ta var dag som den kommer.. Men varför just jag? Varför ska ja träffa en kille som gör så här.. Vill oxå gå hand i hand på stan tillsammans med mina o hans barn. Umgås som en HEL familjen en fredagskväll men alla barnen.. Känner verkligen att detta e han me stort H.. Har aldrig känt så här för en kille innan. Inte ens me mina barns pappa.. Kan han bara inte förstå de.. Igår skickade han ett sms innan han skulle gå o lägga sig.. Där stod de "sötnos ja tänker på dig" Men någonting gör honom rädd. Rädd för att släppa in mig i sitt liv.. Önskar att han kunde berätta vad det är. Skulle göra mig betydligt lugnare.. Men jag får väl bara gilla läget o ta en dag i taget.. Nu e de snart läggdags o imon e en ny dag med nya möjligheter..

Over and Out
Becca

Jag har alltid sett på mig själv som en väldigt resursstark människa. Jag orkar massor och får saker att hända. Jag blev deprimerad och helt plötsligt inte orkade någonting. Först märktes det inte.  Jag körde på som vanligt (ständigt lite för mycket) Tills det var det dags att betala tillbaka. Rakt in i väggen. Pang.

Jag tänker att när man gör mer än man orkar så lånar man krafter från sig själv. Från sitt framtida jag. Det funkar ett tag, om man ser till att betala tillbaka. Gör man inte det växer sig skulden ohanterlig. Och plötsligt en dag står kronofogden och bultar på porten.

Att gå in i väggen är som att bli utmätt av kronofogden och få så många prickar i registret att man inte kan låna ett enda korvöre av sitt framtida jag. Så har jag haft det väldigt länge. Från att ha varit resursstark och kunnat köra på, har jag ingenting att låna av. Inga extra depåer att tömma. Jag orkar mycket tills jag orkar precis ingenting, och det räcker med en uslig droppe för att bägaren ska rinna över. Men nu äntligen börjar jag få ett litet sparkapital. Äntligen har jag så att det räcker och blir en liten snutt över. I glädjen över detta är det lätt att tacka ja och ta på sig alldeles för mycket. Jag måste akta mig för det. Det är bara det jag vill säga. Och påminna andra som är i färd med samma sak: Man ska akta sig för att låna mycket. Den som är i skuld är inte fri.